Höstpromenad

Taget under den del som fortfarande var behaglig höst innan denna vardande gråa yllefilt dragit in över huvudet. Den där som stannar till februari. Nåd. Inget mer sitta frivilligt på barbacke eller lustfyllda gräspromenader. Nej nu är det vått och kallt och en smula deprimerande. Även för en mops som jag. när matte bär mig ner för trappen börjar jag huttra redan innan vi ens nått ytterdörren. Jag bara vet. Burr.