Äntligen tog hon mig hit - till Pajala! Detta ställe som har framstått mer som dröm än verklighet. Precis vid kanten av Torneälv står smörbollarna i full blom i midnattsolens ljus och bastun har väntat på att få besök denna magiska natt.
Jag hoppade dock bastun - fick vara kvar i stugan. Jag har för taskigt ventilationssystem. Men hon hade längtat. Basta är hennes favoritgren. Hmmm... Jag undrar om hon hoppade ner i älven en sväng. Även det får jag hoppa över. I bästa fall skulle detta annars leda till att jag hamnar i någon by längre nerströms på ingen tid alls och får ligga på någon ny och spännande mage. I värsta fall - ja vad som kan hända en liten mops som passerar detta bitvis forsande vatten vill jag inte ens tänka på ...
Man skulle kunna tro att det var läge för lugn och ro här när det bara var jag, bossen och hennes ömma moder som intog ägorna. Men icke. Dom har jobbat som besatta och jag har till utmattningsgränsen jagat gräsklippare hela dagen. Är det normalt att tvåbeningar beter sig så denna helgdag? Nåväl som sagt - hon behövde den där bastun med tillhörande tvättritual.
I övrigt kan konsteras att hundarna här verkar ha annat i huvet än mig och dom sover mest i egna små hus ute på gården. Ja, ja säger då det - vilka stackare. Tur man är mops...
Nu somnar jag med sju rara blommor under kudden - undrar vem som är min tilltänkta?
Det är det akuta som berör
3 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar