Nu är vi hemma igen...

... både jag och tvåbeningarna. Jag pustar (läs snarkar) ut på min kudde i köket - back to normal again...

Jag lyckades bara delvis uppföra mig i helgen. Första natten på nya stället fick jag för mig att jag skulle ställa mig vid sängkanten och skälla klockan fyra på morgonen - inte så poppis. Sånt händer ju aldrig hemma men det var dom inte helt övertygande om.

En del annat nytt har jag haft för mig hos min bonusfamilj. Jag har t.ex tuggat koppel på promenaden, matvägrat och kört ett rejält mopsrace. Det senare resulterade i att alfamatte fick psykjoura på telefonen från sin semesterort; Hjälp vad är det för fel på hunden - håller han helt på att balla ur? Är han kanske jättesjuk eller tänker han snart anfalla? . Flera förslag fanns som dock alla uteslöt en ovanligt glad och lite obstinat mopstonåring som helt enkelt var sugen på drag och spex. Nåväl - de har ju aldrig haft hund och vi känner inte varandra så väl än - nytt läge för alla inblandade. Mina tvåbeningar hoppas att det inte är helt kört att få husera där vi fler tillfällen. Jag skötte mig bättre dag två så jag tror det kan funka eller rättare sagt hoppas jag det - jag gillar Sebastian och Matilda.

Mycket fotboll blev det i alla fall för mig i helgen. Det gillar dom och Matilda är en duktig spelare i Vasalund. Jag satt bland publiken med Sebastian (även om jag spelar en del själv till vardags). Tre matcher hann vi kolla in. Där skötte jag mig exemplariskt :)

Sammanfattningsvis blandad feedback med en spännvidd från olydig till väldigt cool och tuff... Det föreligger risk för uppstramning i lydnadsträning här hemma