Vid 8 månader kan konstateras att jag genomgår en fas av att verkligen njuta av att sitta i famnen och jag vill göra det ofta. Stå på tassarna och pipa så läpparna fladdrar är ett hyfsat säkert trick för att få armhissarna på tvåbeningarna att funka. Har även lugnat mig en smula i skällande på allt och alla (med 100 undantag inte olikt den franska grammatiken). Jag är ju mogen nu - självständig och stor. Även om mörker inte är en favorit eller folk med dramaten eller skuggor. Inte heller nyinflyttade fåglar, huvor, konstiga ljud, celine dion, basgångar med mycket bling bling, prassel höger som vänster, hör till den kategorin. Men annars så...
2 kommentarer:
Du är ju en pudding ;)
Så KLOK och VUXEN du har blivit!
Skicka en kommentar