En morgon hade en vänlig själ lagt ett par koppel och plagg till mig utanför vår dörr. Detta var under den bistra vintern för sisådär en månad sedan. Termometern hade krupit ner till -17 och skogspromenaden kändes som ett nödigt ont. Nåväl. Tålmodigt provades utstyrslarna igenom. Spidermandräkten var bara för liten trots min ringa bringa hotade jag att spräcka det vackra röda tyget som vore jag Hulken. Militärskjortan var väl fräck, men lite trång och dessutom är hushållet pacifistiskt och hyser agg mot slentriananvändande av kamouflagekläder. Matte knypplade ihop en randig historia som tveksamt skyddade mot kylan och dessutom hölls i hop av tejp och klädnypor så folk skrattade åt mig på bussen. Innan vi skulle hem inköptes således en sportig, röd goretex/fleece på lokala djuraffären. Jag glömde protestera för där bjöds på karra och uppmärksamhet. Kläder i sig kan vara bra. Kanske.
3 kommentarer:
mår du bättre nu lule?
jag tycker den röda va snyggast!måste jag ju vänta till nästa vinter för att se dig i den?
snön är nu borta i parken vid jobbet, men nu är de slask o bajs så de tar nog en vecka till innan man kan rejsa riskfritt där. kram betsy
Haha! :) Vilka snajdiga bilder. Men en mops är kanske alltid snyggast i egen päls. Fast den där med klädnypan är ändå rätt fräck på dig, understryker karisman.
Ibland är det dock klokt att vara praktisk och då är gore-tex som bekant det bästa.Bra köp!
tuffing!
Skicka en kommentar