
Jaja. Jag har en liten degenereringsfas för mig just nu. Eller så är jag en late bloomer. En liten fin höstaster eller så! Min nya hobby är sopletning, rivrafs i hörnen, gammal glömd mat - allt som går att äta och tugga på. Kan numera lirka upp skåp och dörrar - färdigheter som tog tid att utveckla, men ack så omistligt att låta sin nos försjunka i dofter dessa gömda utrymmen ger. Matskatter ligger i plastpåsar i väntan på min utsvultna mage. O de ropar mitt namn de rara rester som halvt förmultnat lämnats på varierande platser av människohand.
1 kommentar:
Tänk att en matletare kan vara så poetisk! hälsar Bark in the park som genast blev inspirerad till lite sopletning.
Skicka en kommentar