Kvällen innan påskresan plockar matte fram min åkväska. Å ljuva vinylhus vad jag tycker om dig! Här kan jag sitta och tugga ben och glo i godan ro. Fyra snurrar av fem för den!
När Kairo går under går hela världen under
3 år sedan
Jag önskar jag kände dessa konstnärer som både stickar halsdukar till papperskorgarna och discopimpar. Kunde jag visa hur jag tindrar ikapp med deras små konstverk på den dagliga upptäcksfärden. Tänk er själva en sur morgonrusning, ännu en morgon man nätt och jämt slipper ur en trång tunnelbanevagn med svartklädda medborgare på väg till sina åtta till fem kontor. Så pling står det en glad papperskorg eller en yllevarm lyktstolpe framför en!
Här är det jag som försöker vara kung. Inte är det lätt. Det är högfrekvent med herrar som är längre än jag. Även om jag står på tåspetsen prickar jag sällan högre än mattes knä. Skam den som ger sig dock. Tänker ibland på hur det ska bli när man blir gammal... Än är det bra tryck i brandmanssprutan.
Ja nu stundar ju påsln! Håller tassarna hårt för att solen ska visa sin bästa sida. Det blir norr för hela slanten. Älv, skotär och mera skidor. Dock tyvärr inget släktmopsrace eller kurera-avighet-mot-långbenta-hundar med en yvig boarderlinecollie pga smittorisken. Dock har matte lovat att hon ska få en aktiveringskurs av hon som viskar i öronen på hundar och gott om kvalitetstid. Alltid något